safaribok.se

Månadens djur

2014 Mars

NÄSHORNSFÅGEL

NÄSHORNSFÅGELN finns i 20 olika arter. Namnen på näshornsfåglarna varierar beroende på vilka
släkten de tillhör. Såväl HORNSKATA som KORP och TOKO används som benämning. Gemensamt
för näshornsfåglar är att de har en kraftigt böjd och lång näbb. Den är helt förhornad och bildar
ofta en stor kam (s k kask) på övre delen av näbben. Det hårda materialet i den s k huvudskålen är
mycket tätt. Eftersom det kan användas till sniderier har det betecknats som ett slags elfenben
och ledde förr till att fågeln jagades till gränsen för utrotning. I mitten av 1900-talet minskade
värdet och arten kunde återhämta sig.

Den största av de 20 arterna är SYDLIG MARKNÄSHORNSFÅGEL (eller MARKHORNKORP), som kan väga
upp  till fyra kilo. Dess tydligaste kännetecken är den röda halsen och de stora röda partierna runt
ögonen. Den lever huvudsakligen på marken gärna tillsammans med andra fågelarter. Den lever i
flockar som leds av en dominerande hane. Spindlar och gräshoppor är vanlig föda.

I de norra delarna av Kenya och Uganda finns NORDLIG MARKNÄSHORNSFÅGEL (eller ABYSSINSK
MARKHORNKORP). Den har samma storlek som den sydliga men annorlunda färgsättning. Med
undantag för några fläckar har det röda området på halsen och runt ögonen en blå-lila nyans.

En av fem arter som huvudsakligen lever i busk- och skogsområden är RÖDNÄBBAD NÄSHORNSFÅGEL
(eller NORDLIG RÖDNÄBBAD TOKO). Den har röd näbb och spräcklig fjäderdräkt. Den är väl
utbredd på de östafrikanska savannerna och även i närheten av bebodda områden där den letar
efter insekter och även matrester.   

En likartad fjäderdräkt som den rödnäbbade arten har ÖSTLIG GULNÄBBSTOKO. Den är dock större
och har en gul näbb som brukar betecknas som bananfärgad. Den finns över hela Kenya och i de norra
delarna av Tanzania. 

JACKSONTOKO är en annan av buskarterna. Den är lik den rödnäbbade men är lite större och har en
kraftigare näbb som är röd hos hanen och svart hos honan. Längst fram på näbben finns en gul tipp,
som är utmärkande vid artbestämning. Liksom de röd- och gulnäbbade tokoarterna är fjäderdräkten
svart och vit men med mer sammanhållna fält.

DECKENTOKO är mycket lik Jacksontokon. Hanens röda näbb har dock en ljusare spets. Den är vanlig
i stora delar av både Kenya och Tanzania och i nordöstra Uganda.  
    

KRONNÄSHORNSFÅGELN (eller KRONTOKO) är en av fyra arter som i huvudsak lever i skogsområden
och mestadels i träden. De lämnar enbart träden för att ibland hämta föda på marken. Den här arten
är väl utbredd men ändå lite svår att få se i den täta vegetationen. Den har en svart fjäderdräkt med
vit undersida och en röd näbb. 
    

En annan art i skogsområdena är AFRIKANSK GRÅTOKO. Det är den mest spridda och vanligaste
näshornsfågeln i Östafrika. Gråtokon är gråbrun med en vit undersida. En vit rand längs med huvud-
fjädrarna gör den lätt att identifiera. Hanarna har en röd tipp på näbben.

Afrikansk gråtoko

Fem arter av näshornsfåglarna har kraftiga kaskar (övernäbbar), som just gett fågelarten dess
namn. De är alla större än de busk- och skogslevande och har en svart-vit fjäderdräkt i olika varianter.
Den mest utbredda är TRUMPETHORNKORPEN, som har en svart ovansida och vitt bröst och vit mage.
Rosa ringar runt ögonen är ett markant kännetecken.

Trumpethornkorp

En annan art är SILVERKINDAD HORNKORP, som finns i de västra delarna av Kenya och i Uganda.
Den är större än trumpethornkorpen och skiljer sig från denna genom vita vingspetsar och grå ögon-
ringar.

Silverkindad hornkorp