Månadens djur
2013 Februari
SVIN
Bland de partåiga hovdjuren finns tre arter av svin i Östafrika. Gemensamt för svindjuren är att de
inte är idisslare, har väl utvecklade hörntänder och en mycket rörlig nos. Den vanligaste arten är
VÅRTSVIN som finns över större delen av den afrikanska kontinenten söder om Sahara.
Vårtsvin
Vårtsvinet saknar päls och har ett stort huvud. Vissa hanar kan få stora polisonger som spretar långt
ut från kinderna. Vissa hannar kan också få mycket kraftiga betar som används både som försvar och
anfall men också för att riva upp jord i jakten efter föda. Betarna kan bli över en halv meter långa
hos en fullvuxen hane.
Vissa vårtsvin kan ha imponerande betar.
Ett fullvuxet vårtsvin är ungefär en och en halv meter långt och vägen ca 100 kg. Huden är jämngrå.
Ofta har den emellertid andra, tillfälliga, färger sedan den grävt i den bruna, röda eller svarta jorden
eller vältrat sig i lera. Karaktäristiskt för vårtsvinet är den rakt uppåtstående svansen när den springer.
Svansen står alltid rakt upp när vårtsvinet springer.
Djuret har fått sitt namn efter de tydliga vårtorna på ömse sidor om huvudet. Dessa är egentligen
hudförhårdnader. Det ovanliga utseendet förstärks av ett hudveck som hänger ner under den korta
halsen. Även om vårtsvinet saknar päls finns håriga områden, bl a en lång man över nacke och rygg
och också en tofs längst ut på svansen.
Vårtorna är det mest utmärkande draget. Vårtsvinet är bara aktivt på dagen, vilket skiljer det från de flesta andra svindjur. Det lever vanligtvis
på gräs- och trädsavanner och inte sällan tillsammans med andra betande hovdjur. På nätterna vilar
de i olika håligheter, t ex gamla bon efter termiter eller jordsvin. Karaktäristiskt för vårtsvinet är
att det brukar backa in i bohålan med ansiktet riktat utåt för att inte överraskas av någon fiende.
Vårtsvinet rör sig vanligen på öppna ytor när det betar.
Vårtsvinet är allätare men har vegetabilier som huvudföda, t ex gräs, bär, bark och rötter. Rötterna
rivs upp med stor skicklighet med hjälp av betarna. När den betar går den ofta på knäna för att
lättare komma åt gräset. Vårtsvinet är ett påfallande tyst djur och använder bara undantagsvis
grymtningar och snörvlingar. När det utsätts för fara utstöts ett slags hostande ljud.
Med stor frenesi används betarna för att gräva upp rötter.
Vårtsvinet lever inte sällan parvis men kan också förekomma i flockar. Flockarna leds ofta av en
äldre sugga och hennes avkomlingar medan hanarna lever ensamma eller i mindre grupper.
Vårtsvinet kan försvara sig vildsint när det attackeras av ett lejon eller en leopard och är dessutom
mycket snabbt när det söker skydd för en jagande fiende.
Vårtsvinet ses ofta i par eller i grupper ledda av en hona.
Fortplantningen sker under hela året men gärna avpassat efter regnperioderna. Oftast får en vuxen
hona två kullar per år efter en dräktighetstid på ungefär ett halvt år. Vanligast föds 2-3 ungar åt
gången men även födsel med större antal kan inträffa. Redan efter någon vecka lämnas ungarna åt
sig själva och kan då äta gräs men är samtidigt beroende av att dia under ett par månader.
Ett vårtsvin kan bli mellan 15 och 20 år.
En sugga med en relativt nyfödd kull.
Det största svindjuret i Afrika är SKOGSSVINET. Ett fullvuxet skogssvin kan bli över två meter lång,
en meter hög och väga upp till över ett kvarts ton. Hanen är större än honan och har kraftiga betar.
Pälsen är svart men blir med ålder lite gråaktig. Skogssvinet lever i begränsade områden i Östafrika,
huvudsakligen i Uganda och de nordvästra delarna av Kenya. Det föredrar skogsmiljöer och oftast
svårt att få se eftersom det är aktivt enbart i skymningen och på natten. Skogssvinet lever oftast
i mindre grupper och familjevis. Födan består av rötter och gräs, frukt och bär liksom andra vege-
tabilier som den kan finna.
Det sällsynta skogssvinet lämnar ogärna den täta regnskogen.
Den tredje arten av svindjur i Östafrika är PENSELSVINET. Det är mindre än skogssvinet med en
längd på ca en meter och en vikt på drygt 100 kg. Penselsvinet är vanligt förekommande i de öst-
afrikanska länderna men ändå svårt att få se. Det är ett skyggt djur som ogärna lämnar skyddade
områden.
Penselsvinet rör sig snabbt över öppna ytor för att få skydd.
Penselsvinet är huvudsakligen aktivt på natten. Det lever ofta i flockar på ett tiotal djur, som leds
av en hane. Det är en allätare och liknar vårtsvinet når det gräver efter rötter och lökar. Det kan
också livnära sig på as, mindre däggdjur och fågelungar. Penselsvinet har varierande färg, från
rödaktig till brungrå. Det är en vildsint försvarare av sin avkomma och t o m de stora kattdjuren
kan frukta en uppretad pappa eller mamma. Penselsvinet har fått sitt efter de vita hårtofsarna på
öronspetsarna, som kan liknas vid penslar.
Med ålder kan penselsvinets hår övergå från rödbrun till gråaktig.
| SVENSKT NAMN |
ENGELSKT NAMN |
VETENSKAPLIGT NAMN |
Vårtsvin
|
Warthog
|
Phacochoerus africanus
|
Skogssvin
|
Giant Forest Hog
|
Hylochoerus meinertzhageni
|
Penselsvin
|
Bush Pig
|
Potamochoerus porcus
|