Månadens djur

 

2013 2014 2015 2016 2017
jan IMPALA jan FLODHÄSTAR jan SCHIMPANS jan MARKATTOR jan TRANOR
feb SVIN feb GIRAFFER feb KUDUER feb HYENOR feb BUSKBOCK
mars STRUTSAR mars NÄSHORNSFÅGLAR mars TRAPPAR mars IBISAR mars FLYGHÖNS
apr ELAND apr AFRIKANSK BUFFEL apr ORYXER apr SITATUNGA apr ÖRONHUND
maj SCHAKALER maj BABIANER maj TRÄSKONÄBB maj PELIKANER maj SPRINGBOCK
juni GAMAR juni LEOPARD juni SABELANTILOP juni DIKDIK juni
juli ELEFANTER juli BIÄTARE juli PÄRLHÖNS juli SEKRETERARFÅGEL juli
aug STORKAR aug LEJON aug GORILLA aug KLIPPSPRINGARE aug
sept GEPARD sept SEBROR sept GASELLER sept VILDHUND sept
okt ÖRNAR okt HYRAXAR okt FLAMINGOR okt ORMHALSFÅGEL okt
nov NOSHÖRNINGAR nov VARANER nov GNUER nov VATTENBOCK nov
dec KROKODILER dec KUNGSFISKARE dec RAPPHÖNS dec KOANTILOPER dec

 

 

2017 Juni


SMALAPOR

SMALAPOR är en underfamilj inom gruppen markattartade apor. De har flera olika benämningar;
guerezor, guerezaapor, colobusapor och sidenapor. De lever i ett bälte tvärs över mitten av de
afrikanska kontinenten, från Senegal i väster till Etiopien i öster samt söderut ner till Zambia.
Indelningen i olika arter har varit omstridd men numera brukar man identifiera smalaporna i åtta
olika arter av GUEREZA.  

   

Guereza

Guerezan lever i många olika miljöer. Vissa arter föredrar gräsmark med spridda träd eller skogsdungar
medan andra föredrar täta regnskogar eller fuktig mangrovevegetation. Vissa arter lever i bergstrakter
upp till över 3000 meter över havet. Ett särskilt kännetecken för guerezan är att tummarna är
reducerade eller saknas helt och de brukas anses vara fyrfingrade.    
   

Guerezan har fyra fingrar


ÖSTLIG SVARTVIT GUEREZA lever i ett bälte från Nigeria i väster till Etiopien och Tanzania i öster.
Den har en lång vit mantel som täcker sidorna och bakkroppen och är kraftigt byggd. Den är lever i
huvudsak i trädtopparna, gärna nära vattendrag, och söker sig bara undantagsvis ner på marken för att
söka föda.

    


Östlig svartvit guereza


Den östliga svartvita guerezan lever i familjegrupper och större flockar, som bildar revir. Flockarna
innehåller flera besläktade honor och deras ungar men bara en hane. Födan utgörs mest av löv och frukter.
Undantagsvis kan den äta insekter om annan föda saknas. Till skillnad från andra apor kan guerezan vara
tyst i timtal. Tystnaden kan avbrytas av minutlånga rytanden från den dominerande hanen när revirets
försvaras. Guerezan är aktiv på dagen och vilar i trädtopparna under natten men alltid med någon individ
vaken för att hålla vakt.


Den östliga svartvita guerezan lever mest flockvis i trädtopparna 


Ungarna föds ca sex månader efter parningen och är helt vita vid födseln. Ungen tas om hand inte bara
av den egna mamman utan även andra. En fullvuxen guereza kan få en svanslängd på en meter, några
decimeter längre än kroppen.      

    

På en fullvuxen individ är svansen längre än kroppen


VÄSTLIG SVARTVIT GUEREZA (eller VITSKÄNKELAPA) har ett liknande beteende och utseende som den
östliga. Kroppen är dock mer svart än vit och den helvita svansen saknar tofs. Den lever i västra
Afrika (Senegal och Elfenbenskusten), företrädesvis i sumpmarker och regn- eller galleriskogar. Födan
är varierad och består av framför allt löv men även frukter, nötter, bark och insekter.

RÖD GUEREZA är mer sällsynt och uppehåller sig också mest i trädtopparna. I takt med att allt
fler regnskogar försvinner är den röda guerezan utrotningshotad. I flera områden lever de i bevakade
reservat. Röd guereza finns i minst 13 olika underarter, men systematiken är omtvistad. De förekommer
i ett bälte tvärs över kontinenten, från Gambia till Zanzibar.

    

Röd guereza

Den röda guerezan har ett proportionellt litet huvud som har tydliga tofsar i pannan och polisonger. Den
lever i familjegrupper och livnär sig på löv, blommor och frukter. När de olika grupperna söker efter föda
kan de slå sig samman och bilda stora flockar på upp till 100 individer. Normalt lever de i revir som
markeras med ljudsignaler och försvaras av en äldre hane.

     

Den röda guerezan söker alltid skydd trädtopparna


VITSKULDRAD SIDENAPA har en tofs på svansen och en vit nedhängande mantel av långt hår från
skuldrorna. Ansiktet är inramat av vitt hår. Pannan är helt svart. Den är mer benägen att röra sig på
marken än andra raser bland sidenaporna och livnär sig på bl a gräsfrö. Den finns i ett bälte från Angola
via Kongo-Kinshasa till Tanzania.

DJÄVULSAPAN är helsvart och lever i Västafrikanska regnskogar. Arten anses sårbar på grund av jakt för
köttets och pälsens skull. 

GRÖN GUEREZA är den minsta av smalaporna och blir ungefär en halvmeter lång. Den har en grönbrun
översida, grå undersida och kännetecknas av polisonger och två grå tofsar i pannan. Den lever i västra
Afrika och hotas också av jakt och miljöförändringar.

    

 

/TBODY>
SVENSKT NAMN  ENGELSKT NAMN   VETENSKAPLIGT NAMN
Djävulsapa
Black Colobus
Colobus satanas
Grön guereza
Olive Colobus
Colobus verus
Röd guereza
Red Colobus
Colobus badius
Röd Uheheguereza Uhehe Red Colobus
Procolobus gordonorum
Röd Zanzibarguereza Zanzibar Red Colobus
Procolobus kirkii 
Vitskuldrad sidenapa
Angolan Black-and-white Colobus
Colobus angolensis
Västlig svartvit guereza Black-and-white Colobus
Colobus polykomos
Östlig svartvit guereza Black-and-white Colobus
Colobus guereza