Månadens djur
2014 Augusti
LEJON
Lejonet är det största av de afrikanska kattdjuren och det näst största i världen. Hanarna kan väga
250 kg och honorna 150 kg. Det finns över stora delar av Östafrika, från öppna savanner till klippiga
bergsområden.
Lejon
Den vuxna lejonhanens kroppslängd mäter upp till två och en halv meter. Honan är mindre, med en
kroppslängd på under två meter. Svansen är ungefär en meter för hanar och något kortare för honor.
Lejonet har kort päls som varierar i färgen på ovansidan från sandfärgad till mörkbrun. Undersidan
och benens insida är alltid ljusare. En svart tofs vid svansens slut och svarta fläckar på öronens baksida
finns hos båda könen. Hanar har dessutom en man som kan variera från ljust brun till svart. Manens
form och färg skiljer sig inte bara mellan olika individer utan även mellan olika livsperioder hos samma
individ. En lång och mörk man är ett tecken på ett livskraftigt djur.
En mörk man markerar livskraft.
Lejon är inte särskilt specialiserade när det gäller olika miljöer. De föredrar savannerna men lever även
i skogar och halvöknar. Däremot undviker de täta och fuktiga skogsområden. Lejon avstår generellt från
att röra sig i vatten men kan simma och i vissa områden finns flockar som specialiserat sig på att jaga i
vattenrika områden. De stora reviren på upp till 160 kvadratkilometer markeras genom urinering. Det
välkända vrålet ingår i vakthållningen och kan ibland höras ända upp till åtta kilometer bort.
Ett vrålande lejon kan höras kilometervis över savannen.
Lejonet tillbringar större delen av dygnet i vila. Under jakten strövar en individ eller en flock oftast
långsamt genom reviret och letar efter byten. Huvudsakligen som mörkerjägare slår det sina byten i
välorganiserade och blixtrande anfall. Lejonet kan jaga sitt utvalda byte med en topphastighet på
över 60 km/tim. Honan är jägaren i familjen. Hon fäller ofta sitt byte genom ett språng, drar ned
det till marken och stryper lufttillförseln med ett kvävande bett över strupen. Små bytesdjur dödas
genom ett slag med tassen.
När skymningen faller börjar spaningen efter bytesdjur.
Huvudsakligen sker jakten i grupp men trots allt lyckas bara i genomsnitt var femte försök. Hanar
deltar bara ibland i jakten, till exempel när större djur som buffel eller giraff ska fällas. Hanens uppgift
är i första hand att bevaka och skydda flocken. Bytet delas efter den hierarki som råder inom flocken.
Hanen har alltid förtur. Därefter äter honor, ungdjur och ungar i tur och ordning. Ofta förekommer
strider vid kadavren som kan leda till svåra skador bland flockmedlemmarna.
Det färska köttet äts i en hierarkisk ordning.
Lejonen jagar vanligen själva men kan också konsumera döda djur som antingen dött av naturliga
orsaker eller som dödats av andra rovdjur. Lejon håller konstant utkik efter gamar, som oftast är
ett tecken på döende eller döda bytesdjur. Lika väl som lejonen äter av kroppar som lämnats av andra
djur - eller tagits från dem - lämnar de själva efter sig slagna byten till hyenor, schakaler eller gamar.
Ett lejon kan konsumera över 30 kg kött i en enda måltid. En vuxen lejoninna kräver i genomsnitt
cirka 5 kg kött per dag, en hane cirka 7 kg. Observationer har visat att en flock kan döda över
200 byten under ett år.
Ett slaget byte måste bevakas för att hindra andra arter att stjäla det.
Lejonet dricker ofta men kan klara sig under lång tid utan vatten under de torra perioderna. Liksom
andra arter bland kattdjuren har lejonet fem tår på framfötterna och fyra på bakfötterna. Klorna
dras in när de inte används. Till skillnad från de flesta andra kattdjur lever lejonen i flockar. Lejon-
flockarna, som kan uppgå till 30 djur, består i regel av tre till tolv vuxna honor, ett par hanar och
ett antal ungar.
Lejonet utnyttjar varje tillfälle som finns för att dricka.
Lejonen parar sig under hela året när honan är parningsberedd. Dessa perioder varar i 4-5 dagar.
Själva parningsakten är kort men desto mer frekvent och kan förekomma upp till 30-40 gånger om
dagen.
Parningsakten är kort och intensiv.
Ungefär 4 månader efter befruktningen lämnar honan flocken och föder i genomsnitt tre ungar som
har en vikt på ungefär 1,5 kg och en kroppslängd på 50 cm. Under de följande sex till åtta veckorna
diar honan ungarna i ett gömställe och jagar ensam. Efter ett par månader introducerar hon sina
ungar i flocken, där de nästan alltid blir accepterade på en gång.
De små lejonungarna är mycket sårbara under de första levnadsåren och är alltid nära mamman.
Senare får ungarna di inte bara av sin egen moder utan även av andra honor i flocken. Efter ungefär
sex månader slutar honan att ge di och efter två år är ungarna självständiga. Den största faran för
lejonungarna är andra rovdjur, främst hyenor. Det finns också en konstant risk för att en hane dödar
ungar som inte är hans egna för att sedan kunna föra sina egna gener vidare till honan. Medellivs-
längden för lejon ligger runt 15 år för honor. Hanarna lever oftast några år mindre.
En självsäker hane fruktar inte särskilt många andra djur.
| SVENSKT NAMN |
ENGELSKT NAMN |
VETENSKAPLIGT NAMN |
| Lejon |
Lion |
Panthera leo |
|