Månadens djur
2015 augusti
GORILLA
GORILLAN är den största av alla apor. Den är människans närmast levande släkting näst
schimpansen. Människoaporna karaktäriseras av att handknogarna används som stöd vid förflytt-
ning på marken när alla fyra extremiteter används. De kan också gå upprätt på två ben, saknar
svans och har kraftiga hörntänder.
Gorilla
En fullvuxen hane kan bli 1,8 meter och väga över 300 kg. Honan är ungefär hälften så stor.
Hanens bredd över skuldrorna kan bli över en meter. Gorillans tänder är kraftigt utvecklade,
näsan är platt och har breda näsborrar. Öronen är förhållandevis små.
Gorillans näsa är i det närmaste helt platt
Hanar har en kam på hjässan på det stora huvudet. Käkpartiet är starkt framskjutet hos vuxna
individer. Ungarnas kranium liknar däremot mer människans. Ansikte och öron samt händernas
och fötternas undersidor saknar hår. Resten av kroppen är täckt med päls som kan skifta från
svart till grå med inslag av rödbruna nyanser.
Som ung är gorillans päls helt svart
Vid 10 års ålder blir hanarna silver- eller vithåriga på ryggen och ibland också på magen. Armarna är
kraftigt utvecklade i förhållande till benen. Tummen har ett hudveck som gör att den kan placeras
mot handflatan; samma gäller för stortå respektive fotsula. När gorilla går på alla fyra stödjer den
sig på knogarna och går på hela fotsulan.
Den silverfärgade pälsen hos hanen utvecklas efter ca 10 år
Det finns två arter av gorillor i Afrika; en västlig och en östlig. Med vissa modifikationer, bortsett
från den geografiska indelningen, brukar man förenklat skilja på bergsgorillor respektive låglands-
gorillor. Gemensamt för arterna är att de lever i regnskogar, helst i den täta undervegetationen.
Bergsgorilla
Oftast bildar gorillorna mindre grupper med en hane som ledare. I familjen ingår också yngre
hanar och ett antal honor med eller utan ungar. Cirkulation av individer mellan familjerna kan före-
komma. Gorillagrupperna förflyttar sig över stora områden för att finna föda. I kuperad terräng
använder den oftast både armar och ben när den går, men i öppen terräng kan den ibland röra sig
upprätt under kortare sträckor.
Gorillafamiljen rör sig nästan alltid tillsammans
Om gorillan blir hotad svarar den med en serie olika beteenden såsom vrål, blottade hörntänder eller
trummanden mot bröstet. Medan honor och ungar flyr upp bland träden stannar hanen kvar på marken
för att försvara sin familj. Gorillan är en växtätare. En stor tid av dagen ägnas åt att leta på löv,
rötter, lökar, frukt, bark och andra växtdelar.
Större delen av dagen ägnas åt att äta
Gorillan har ett mycket varierat system att kommunicera. Forskare har kartlagt ett 20-tal läten
som används vid måltider, vid fara och i umgänget inom gruppen. Till natten reder gorillan särskilda
platser för sömn, både på marken och i träden. Det är inte ovanligt att hona och ungar arrangerar
en plattform av grenar och blad i ett träd medan hanen placerar sig vid trädets fot under natten.
En sovplats förbereds uppe i trädet
Fortplantning sker året runt. Parningen kan äga rum i flera olika ställningar. Honan är dräktig
ungefär lika lång tid som människan och föder en unge med 3-4 års mellanrum. Ungen klänger sig
fast på mamman och kan krypa efter drygt en månad. Efter 3-4 månader kan den sitta upprätt
och gå och klättra efter ytterligare en månad. Gorillans normala livslängd uppgår till 30-60 år.
Den är utrotningshotad på grund av jakt och sjukdomar men också av förändringar i miljöerna
genom t ex skogsavverkning.
Ungen följer mamman oavbrutet under det första halvåret
Bergsgorillan förekommer bara i två regioner i östra Afrika. Det är i Virungabergen i gränstrakterna
mellan Uganda, Rwanda och Kongo samt i Bwindi i sydöstra Uganda. De skogrika miljöerna ligger
på nivåer från 1000 meter till över 4000 meter över havet.
Bergsgorillan - utrotningshotad
| SVENSKT NAMN |
ENGELSKT NAMN |
VETENSKAPLIGT NAMN |
Gorilla
|
Gorilla
|
Gorilla beringei beringei |