safaribok.se

Månadens djur

2013 Mars

STRUTS

Strutsen är den största av alla fåglar, vilket den varit under de senaste femhundra åren. Den är
också den tyngsta av fåglarna, men är trots detta bättre rustad att springa än alla andra arter.
Hastigheter på upp till 70 km/tim har uppmätts. Den är också mycket uthållig och kan tillryggalägga
långa sträckor i hög fart. Två arter förekommer i Östafrika; masaistruts och somalistruts.

Strutsen har ögon på fem centimeter i diameter vilket är det största av alla landlevande
ryggradsdjur.

Orsaken till att strutsen inte kan flyga är att den saknar bröstbenskam och därmed fäste för flyg-
muskler. Vingarna har ändå en viktig funktion eftersom den använder dem som hjälp vid riktnings-
förändringar när den flyr. Fjädrarna är mjuka och duniga, avsedda för isolering mot värme och kyla.
De stora vingarna är också viktiga som skydd för ungarna mot sol och regn. Halsen är mycket lång
och rörlig, benen saknar fjädrar och har bara två tår på varje fot, vilket den är ensam om i fågel-
världen. 
 

Masaistrutsen har röd hals och röda ben, på bilden förstärkt av savannens brunröda sand. 

Hanarna har vanligtvis svart fjäderdräkt med vita fjädrar på vingar och stjärt, medan honorna saknar
det vita inslaget och i huvudsak är gråbruna. En vuxen hane kan bli 2,5 meter hög och väga 120 kg.
När strutsen angrips av någon fiende blåser den upp halsskinnet, slår ut vingarna och stöter ut ett
ljudligt tutande läte. Den använder också benen för att rikta hårda sparkar mot en anfallande fiende
eller någon konkurrerande rival bland hanarna inför häckningssäsongen.
Strutsen har en mycket liten hjärna, som väger ungefär 40 gram.
Hanen parar sig oftast med ett stort antal honor, men det är den dominanta honan som tar huvud-
ansvaret för ruvningen. Honan lägger 10-12 gulskiftande ägg på mellan  1 och 2 kg vardera. Äggen
är de största i fågelvärlden, men i relation till fågelns storlek är det jämförelsevis det minsta.
Ruvningen pågår i ca sex veckor och både hona och hane hjälps åt att ruva.  Äggen har skal som kan
mäta 2 mm i tjocklek och det är få äggrövande fiender som klarar av att få hål på skalet.
När ungarna kläckts är det i hög utsträckning hanen som tar hand om dem.
 

Somalistrutsen har grå hals och ben och även grått huvud.

Strutsen lever oftast i par eller mindre flockar, helst i öppna landskap, och liksom andra djur på
savannerna håller oftast någon vakt medan andra äter. Födan består främst av blad, blommor, frön
och växtskott men också en del insekter och mindre däggdjur. Den kan klara sig under långa perioder
utan vatten även i de ökenområden där den ofta lever. Strutsen kan bli upp till 60 år gammal.

Två honor under ruvningen.

I Östafrika har strutshanen rosa hals och ben och kallas Masaistruts. I de norra delarna av Kenya och
i områden upp mot Afrikas horn förekommer den blåhalsade somalistrutsen. Den har grå hals och ben.
Samma färg har också strutsarna i södra Afrika, men underbenen på dessa kan gå över till en ljusröd
ton under parningstiden.