safaribok.se

Månadens djur

2016 April

SITATUNGA

SITATUNGA är en av buskbockarna inom familjen slidhornsdjur. Den lever enbart i träskmarker och
i avgräsade områden i Afrika. Flest sitatungor finns i Zambia, Botswana och Kongo-Kinshasa men
också i speciella områden i Kenya och Tanzania.

   

Sitatunga

En sitatungahane väger omkring 100 kg och honan något mindre. Mankhöjden är drygt en meter.
Endast hanen har horn, som kan bli upp mot en meter som mest. Hornen är lyrformiga och svagt
skruvade. En fullvuxen hanes päls är mörkt gråbrun med ett v-format märke mellan ögonen.
Honan har en ljusbrun eller rödbrun päls.  
   

De vita markeringarna på hanen bildar ett v-tecken 

Pälsen är rufsig och oljigt vattenavstötande vilket möjliggör för sitatungan att leva uteslutande i träsk-
marker och andra vattenrika områden. Utformningen av hovarna är speciellt anpassade för ett liv i vatten.
De är ovanligt långa, nästan två decimeter, och mycket tunna. Det möjliggör för sitatungan att röra sig
på flytande vegetation och på håll kan det se ut som om den går på vattnet.  

    

Hoven på den här honan visar dess speciella utformning

En annan ovanlig konstruktion bland de partåiga hovdjuren är att sitatungan har en slags fotsula som
den använder vid gång. Den skiljer sig från andra antiloper som går på tåspetsarna. På slät mark är
den sårbar gentemot rovdjur eftersom den inte är särskilt snabb, då de långa hovarna är ett hinder
under språng. I vattnet är den däremot skicklig på att komma undan fiender. När den blir skrämd
sjunker den ner i vattnet och enbart nosen finns över vattenytan.

En ung hane har sökt skydd nära vattnet


Den kan simma långa sträckor, även under vattnet, vilket underlättar flykt och ger möjlighet att söka
skiftande platser för att söka föda. Den livnär sig på vattenväxter, inte minst frukterna, liksom örter,
kvistar och löv. Skott av papyrus och andra vassarter är en väsentlig del av födan.     

    

En betande hona med vatten upp till bogen

Sitatungan väljer gärna att söka föda under natten och gömmer sig effektivt under dagtid, helst
i närmast ogenomträngliga vassruggar. Den skygga antilopen är därför relativt svårt att få se i vilt
tillstånd och fortfarande finns outforskade faktorer om denna art.

    

Den skygga sitatungan rör sig oftast i skyddade miljöer

Sitatungan lever mestadels ensam eller i par även om mindre flockar kan förekomma. Hanen håller revir
medan honor och ungar bildar egna grupper. En hona är dräktig i drygt sju månader och föder en unge
åt gången. Den nyfödda kalven placeras på en bädd av nedtrampade växter där den tillbringar de första
veckorna. Kalvarna diar upp till ett halvt år.

    

En hona med en årskalv

Sitatungan kan leva ungefär 20 år. De främsta fienderna är lejon, leopard, krokodil och pytonorm.
Arten är hotad genom utdikning och torrläggning av våtmarker. Exempel på framgångsrika åtgärder
för att säkra artens fortlevnad finns i Kenya (Saiwa Swamp) och Tanzania (Rubondo Island) där de lever
i isolerade reservat med bevakning.
    

SVENSKT NAMN	ENGELSKT NAMN	VETENSKAPLIGT NAMN
Sitatunga	Sitatunga	Tragelaphus spekii