Månadens djur
2015 Juli
PÄRLHÖNA
PÄRLHÖNS är en liten grupp bland hönsfåglarna. Generellt för den här familjen gäller att de lever
i så gott som alla olika miljöer och oftast rör sig på marken. Mest typiskt för hönsfåglar är den
knubbiga kroppen och de relativt korta vingarna, vanligtvis rundade. Pärlhönsen är väl utbredda
över hela Afrika söder om Sahara. I Östafrika finns tre olika arter och ett stort antal underarter.
Pärlhöns
Vanligast förekommande är HJÄLMPÄRLHÖNAN som kan förekomma i enorma flockar – upp till
2000 fåglar. Sitt namn har den fått av att den på hjässan har en benutväxt som skyddas av
en hornslida och ser ut som en slags hjälm. Den förekommer både hos honor och hos hanar.
Hjälmpärlhönan är stor och kraftig. Den blir en dryg halvmeter lång som fullvuxen och väger ungefär
ett kilo.
Hjälmpärlhöna
Hjälmpärlhönan har ett litet huvud och en rund kropp. Fjäderdräkten är gråsvart med små vita
prickar. Hjälmen är egentligen en benkam som har en mörkgul eller rödaktig färg. Huvudet saknar
fjädrar och det bara skinnet, som sträcker sig ned mot halsen, är rött och blått. Också benen saknar
fjädrar.
Hjälmpärlhönan har ett ovanligt huvud med starka färger.
En vanlig syn på de afrikanska savannerna är stora flockar av hjälmpärlhöns som tidigt på
morgonen lämnar sina bon på väg till något vattenhål. De söker föda tätt tillsammans med
en dominerande och spanande hane i täten. Hjälmpärlhönan lever alltid i familjegrupper eller
i större flockar. Den föredrar varma, torra och öppna miljöer som gräs- eller busksavanner.
En flock morgontidiga hjälmpärlhönor är en vanlig syn på savannen.
Hjälmpärlhönans föda består mest av frön och lökar men även insekter och små grodor. Den bygger
bo direkt på marken i en grop, gömd under en buske eller i högt gräs. Den lägger i genomsnitt 10
ägg som ruvas i ungefär en månad.
Hjälmpärlhönan lever huvudsakligen på marken men kan ibland söka sig upp i träden.
Hjälmpärlhönan har många fiender, inte minst de mellanstora kattdjuren, t ex karakal och serval.
Även människan är ett hot eftersom köttet anses vara en läckerhet och därmed ett eftertraktat
jaktbyte. Hjälmpärlhönan har nio olika underarter på den afrikanska kontinenten.
Precis som alla bytesfåglar måste hjälmpärlhönan ständigt tänka på sitt skydd.
Den andra arten i Östafrika är GAMPÄRLHÖNAN. Den är den största arten av pärlhöns. Namnet har
den fått på grund av den nakna halsen och det kala huvudet, som har stor likhet med gamarnas.
Gampärlhöna
Gampärlhönan har en glänsande klädedräkt med långa, smala fjädrar bandade i silverskimrande
vitt, svart och koboltblått. Manteln har förlängda halsfjädrar, huvudet är tonat i blått och ögonen
är röda. Den har också en huvudprydnad med ett band av brunröda fjädrar som löper från ena
sidan till den andra över bakhuvudet. Stjärten är lång och nedåtriktad.
Gampärlhönans likhet med gamen är påfallande.
Gampärlhönan rör sig, liksom andra pärlhöns, helst på marken. Även när den jagas av någon fiende
springer den hellre än att ta till flykten i luften. Den lever i flockar på vanligtvis ett trettiotal
fåglar och har ett beteende som helt likna hjälmpärlhönans. Gampärlhönan finns mest i Kenya och
enbart i de nordöstra delarna av Tanzania.
Gampärlhönan är i hög utsträckning markbunden.
TOFSPÄRLHÖNAN finns över stora delar av Afrika och förekommer i fem olika underarter. Den är
ganska lik hjälmpärlhönan men skiljer sig främst från denna genom en tjock och krullig, svart hår-
tofs på huvudet. Den följer gärna efter apflockar för att plocka upp matrester efter dessa, främst
rötter och frukter.
Tofspärlhöna
| SVENSKT NAMN |
ENGELSKT NAMN |
VETENSKAPLIGT NAMN |
Hjälmpärlhöna
|
Helmeted Guineafowl
|
Numida meleagris |
Gampärlhöna
|
Vulturine Guineafowl
|
Acryllium vulturinum
|
Tofspärlhöna
|
Crested Guineafowl
|
Guttera pucherani
|