Månadens djur
2015 november
GNU
GNU är en art bland antiloperna som omges av en mängd elaka omdömen, allt från att den
skapades av "det som blev över" till den afrikanska savannens "clown". Inte desto mindre är den
huvudrollsinnehavare i det största och mest magnifika skådespel som förekommer i djur-
världen - den årliga vandringen mellan Serengeti i Tanzania och Masai Mara i Kenya.
Gnu
Gnuns horn är inåtböjda mot varandra och är utvecklade hos både hanar och honor, dock något
kortare hos honorna. Större delen av kroppen är täckt av en kort päls. Strupe, nos och bröst har
långa hårtofsar och från huvudet och fram till mitten av kroppen löper en man. En fullvuxen gnu
är ca två och en halv meter lång och en och en halv meter hög vid manken. Medelvikten är mellan
200 och 300 kg.
Gnuns horn är inåtböjda
Gnun är uteslutande gräsätare. Den rör sig gärna tillsammans med sebror, som betar det höga
gräset, medan gnun föredrar det kortare. Med en nedärvd instinkt följer flockarna regnen och
sätter sig i rörelse på en given signal i hjordar på hundratusentals djur. Många blir byte för köttätare
av olika slag. Med en vikt på 150-200 kg är en gnu ett viktigt näringstillskott för lejonen på savannen
eller de väntande krokodilerna i floderna
Gnun rör sig gärna tillsammans med andra gräsätare
Gnun är såväl revirhållare som nomad. Djuren håller samman i stora hjordar för att skydda sig och
inte minst alla de kalvar, som föds nästan simultant inom loppet av några veckor före den stora
vandringen.
Under den stora migrationen är djuren på savannen oräkneliga
Gnuns förmåga att marschera i rad gör den unik bland savannens djur. Under vandringsperioderna
kan djuren bilda milslånga rader över slätterna. De betande hjordarna med honor och ungar leds
av några tjurar som patrullerar runt hjorden och föser ihop utbrytare till en sammanhållen enhet.
Vandring i gåsmarsch och uppehåll för betning pågår oavbrutet
Gnutjurar försvarar sina territorier också i rörelse. Dagsmarscher för att finna vatten kan uppgå
till 5 mil. Få upplevelser är så sällsamma som att befinna sig mitt i en gnuhjord, i en ljudmatta
av gnyenden eller grymtningar kombinerat med explosiva fnysningar.
Mitt i en gnuhjord ligger en ljudmatta med grymtanden
Dräktigheten varar i ca 8-9 månader och honan föder en kalv åt gången. Instinktivt sker fortplant-
ningen inom hjorden vid ungefär samma tillfällen så att de ungarna föds i stor omfattning samtidigt.
Det är ett sätt för gnun att försöka skydda sin fortlevnad eftersom rovdjuren inte kan ta hur många
ungdjur som helst. De sårbara ungarna är föda inte bara för lejonen utan också geparder, hyenor och
schakaler. Den nyfödda kalven kan resa på sig efter bara några minuter och gå själv efter en kvart.
Medellivslängden för en gnu är ca 20 år
En kalv beredd att möta savannens faror
Den vanligaste arten i Östafrika är VITSKÄGGIG GNU. Den har fått sitt namn efter det långa och
ljusa hängande håret under hakan. Den är aktiv både dag- och nattetid. Normalt lever den i marke-
rade revir med hjordar på ett femtiotal djur.
Vitskäggig gnu
Gnun dricker så ofta den får tillfälle men kan klara sig utan vatten upp till fem dygn. Det är behovet
av vätska och färskt gräs som styr den stora migrationen. Gnuns förmåga att lokalisera regn är
enastående, dels genom luktsinnet men också med en nedärvd förmåga att tolka vindar och moln.
Den vitskäggiga gnun vid ett vattenhål
I de sydliga delarna av Östafrika och i södra Afrika finns SVARTSKÄGGIG GNU (eller NYASSAGNU).
Förutom skäggets färg skiljer den sig från den vitskäggiga genom ett tydligt pannband. Den har
också mer eller mindre synliga strimmor på sidorna.
Svartskäggig gnu
| SVENSKT NAMN |
ENGELSKT NAMN |
VETENSKAPLIGT NAMN |
Vitskäggig gnu
|
White-bearded Gnu/Wildebeest
|
Connochaetes albojubatus
|
Svartskäggig gnu/Nyassagnu
|
Blue or Brindled Gnu/Wildebeest
|
Connochaetes taurinus
|