Månadens djur


 2015 Maj


TRÄSKONÄBB

TRÄSKONÄBB är en fågelart som har varit svår för experterna att klassificera. Enkelt uttryckt
kan man säga att den ligger nära storkar, pelikaner eller hägrar. Den har numera klassificerats
som en av pelikanfåglarna, men utgör där en egen familj.
    

Träskonäbb

Träskonäbben har ett ovanligt utseende och omges med stor mystik. Den är mycket svår att få se
när den sitter blickstilla djupt inne i träskmarkerna. Den förekommer i ett fält i centrala och södra
Afrika, från Uganda ner till Zambia. Utbredningen är begränsad till särskilda, mindre områden.
I Uganda är det störst chans att få se den i ett träskområde vid Victoriasjön, i Nildeltat vid
Murchinson Falls och i Lugago Wetlands i de centrala delarna av landet. I Rwanda och Tanzania finns
den på enstaka platser. Lokalt kallas den ofta Abu Markub, som betyder Skons far på arabiska.
Näbbens likhet med nosen hos en val är anledning till fågelns vetenskapliga namn (se nedan).

    

Träskonäbben är svårupptäckt i de sanka träskmarkerna.


Fågeln har fått sitt namn efter den ovanliga näbben. Utseendemässigt liknar den en stor träsko.
Den är stor och bred med en färg som växlar från ljust rosa till orange grundton och med mörka
fläckar. Längst ut på näbben finns en liten krok som pekar nedåt, ungefär som på rovfåglar.
Yngre fåglar har mörkare näbb. Uppe på huvudet har den en liten tofs. Benen är svarta. 

    

Den kraftiga näbben är unik bland fåglarna.


Med kroppslängd på 150 cm är träskonäbben en av världens största fåglar. Den är kraftigt
byggd med långa ben och tår med kraftiga klor. De fullvuxna fåglarna är övervägande grå med
ljusa kanter på fjädrarna. De skiffergrå vingarna har svarta spetsar. Buken är nästan vit. De unga
fåglarna är mer bruna till färgen.

    

Huvudelen av fjädrarna är grå med en del ljusare inslag och svarta vingspetsar.


Träskonäbben lever enbart i de tropiska våtmarkerna där kombinationen av fiskrika vatten,
värme och näringsämnen tillfredsställer alla behov. Hög vass, särskilt papyrus, är ett effektivt
gömställe när den jagar. Favoritfödan är lungfiskar, som den kan sitta stilla och vänta på i timmar.
Med ett blixtrande hugg med näbben slår den till när tillfälle ges. Också mindre kräldjur, groddjur,
reptiler och små däggdjur ingår i födan. 

    

Med utslagna vingar slår träskonäbben blixtsnabbt till mot sitt byte.

Jakten på byte har ett fascinerande förlopp när den efter att ha stått blickstilla plötsligt kastar
fram halsen och hugger sitt byte. Med hjälp av näbbhalvorna mals bytet sönder och eventuella
växtdelar som följt med faller ut ur munnen. Så fort bytet svalts tar den en stor klunk vatten för
att skölja ner födan.

    

Träskonäbben har just fångat sitt favoritbyte, lungfisken.


Träskonäbben är en ovanligt tyst fågel. Vid olika tillfällen kan den klappra med näbben och när den
känner sig hotad vid boet kan den ge ifrån sig gälla skrik, liknande måsarnas. Den bygger bo på
flytande vegetation, gärna på djupt vatten. Boet byggs av vass som en stor plattform. Vanligen
lägger den två ägg, som är vita till färgen. Båda föräldrarna deltar i ruvningen. Oftast är det bara
den ena av ungarna som ges omsorg, den andra är mer en reserv om någon rovfågel slår till.
Det är mycket ovanligt att mer än en unge når vuxen ålder.
    

Träskonäbben är en tystlåten fågel som rör sig ljudlöst i vattenvegetationen.


Den förflyttar sig sällan några längre sträckor utan har ofta en favoritplats. Om man väl upptäckt
ett exemplar kan man återkomma dag efter dag och finna den på samma ställe.
Det är egentligen bara vid mer påtagliga ändringar i vattenförhållandet som den letar på en ny
fiskeplats.

    

Med långsamma vingslag lyfter träskonäbben för en förflyttning i träskmarkerna.

Träskonäbben uppträder oftast ensam och föredrar att stanna på markvegetationen eller i grunda
vatten. När den flyger startar den med långsamma vingslag. Under flykten drar den tillbaka huvudet
ungefär som en häger. Om den undantagsvis ger sig upp längre upp i luften kan den segelflyga på
uppvindar, på samma sätt som storkfåglar.  

 


I flykten drar träskonäbben tillbaka huvudet som en häger.


Eftersom träskonäbben är starkt specialiserad och hänvisad till speciella områden är den också
sårbar. Förändringar i natur och klimat gör att arten numera betecknas som hotad. Man räknar
med att bara ett par tusen exemplar finns i Östafrika, men flerdubbelt förekommer dock i andra
länder, främst Sudan.

 


En hotad och ovanligt säregen fågelart.

 

SVENSKT NAMN
ENGELSKT NAMN   VETENSKAPLIGT NAMN
Träskonäbb
Shoebill
Balaeniceps rex